IMF: Rikta in er på pensioner och välfärd, inte bankskatter

Internationella valutafonden (IMF) har uppmanat John Healey att rikta in sig på besparingar inom pensioner och välfärd, istället för att beskatta Storbritanniens banker i budgeten senare denna månad. Denna uppmaning kommer efter att The Guardian avslöjat att Healey planerar att hämta ytterligare intäkter från banksektorn.

Helge Berger, biträdande chef för IMF:s Europadepartement, uttalade sig i Bangkok under IMF:s årliga möten. Han menade att med tanke på Storbritanniens nuvarande höga skattekvot i förhållande till BNP, kan det vara bättre att "lägga tonvikten" på nedskärningar.

Bankernas och lobbyisternas varningar

City-lobbyister har varnat regeringen för att högre skatter kan tvinga banker att strypa utlåningen, vilket skulle skada ekonomin och till och med tvinga vissa långivare att flytta jobb och verksamhet utomlands.

Den 12 oktober, dagar innan nyheten om den planerade skattehöjningen bröt ut, skickade David Postings, VD för UK Finance, ett brev till Healey (med kopia till premiärminister Andy Burnham). Brevet innehöll forskning som lobbygruppen beställt.

Forskningen antydde att en återgång av Tory-regeringens sänkningar av banktilläggsskatten – från 3 % till 8 % – skulle leda till att Storbritanniens årliga BNP skulle vara 1,2 miljarder pund lägre i reala termer fram till 2029-30 än vad den annars skulle ha varit. Det skulle också innebära att banker utfärdar färre företagslån och bolån, med en utlåning som sannolikt skulle vara 10,4 miljarder pund lägre 2029-2030 om tilläggsskatten hölls på 3 %.

Postings brev betonade att den brittiska banksektorn redan ger ett avgörande bidrag till den bredare ekonomin. För att upprätthålla detta bidrag bör budgeten undvika alla ökningar av bankspecifika skatter, då detta skulle riskera att begränsa sektorns förmåga att låna ut och investera.

Argument för högre bankskatter

Förespråkare för den planerade skatten menar att banker räddades av skattebetalare under finanskrisen och har råd att betala mer nu.

En analys från TUC av HMRC:s bolagsskatteintäkter visar att finansministeriet har förlorat 6 miljarder pund under de tre år sedan sänkningen av tilläggsskatten trädde i kraft 2023.

Samtidigt har banker rapporterat starka vinster, till stor del tack vare höga räntor, vilket har lett till att chefer har ökat bonuspotterna för bankirer och delat ut miljarder pund till aktieägare.

De fyra största brittiska långivarna – HSBC, NatWest, Barclays och Lloyds – rapporterade tillsammans 29,2 miljarder pund i vinster under årets första sex månader, varav nästan hälften, 13,7 miljarder pund, utlovades till investerare genom utdelningar och aktieåterköp. Under de senaste fem åren har dessa banker dragit in 200 miljarder pund i vinster före skatt.

Författaren och före detta bankiren Philip Augar sade att bankerna "åtnjuter högkonjunktur", delvis på grund av god förvaltning men också på grund av ekonomiska förhållanden "som inte är deras eget verk". Han menade att det fanns utrymme för en "måttlig skattehöjning" som skulle kunna inbringa cirka 2 till 3 miljarder pund per år.

Augar påpekade att premiärministern har sagt att skattebördan måste falla på dem med "bredare axlar", och för närvarande är det svårt att tänka sig en sektor där axlarna är mycket bredare än banksektorn.

Han tillade att även om banker inte kan förvänta sig att räntefördelarna ska fortsätta för evigt, kan banker – inklusive de som räddades under finanskrisen 2008 – inte få det på båda sätten. Augar sade: "Bankverksamhet är cyklisk, det är sant. Men när det blir riktigt tuffa tider förväntar den sig att skattebetalaren ska rädda den. När det blir högkonjunktur förväntar den sig någon form av specialbehandling. Banker kan inte vara för stora för att misslyckas och för stora för att beskatta."

Hot om flytt och Augars svar

Vissa banker har hotat att dra tillbaka investeringar och potentiellt jobb från Storbritannien om skatterna höjs, med lobbygrupper som noterar lägre totala skatteavgifter i rivaliserande finanscentra som Frankfurt, Dublin och Amsterdam.

Jamie Dimon, chef för USA:s största bank, JP Morgan, sade i maj att han kunde skrota planer på ett nytt huvudkontor i London för 3 miljarder pund om den brittiska regeringen blev fientlig mot banker.

Augar menade dock att regeringen behövde se bortom "bluffen". Han beskrev det som en samordnad kampanj av de stora internationella bankerna med verksamhet i Storbritannien – JP Morgan, Citigroup, Santander, HSBC med flera.

Augar konstaterade att "de säger alltid detta, [och] de flyttar sällan". Han trodde att om finansministern bedömer detta rätt, med en måttlig skattehöjning eller någon annan form av att få pengar från bankerna, så kommer verksamheten att stanna kvar i Storbritannien.